The end

Jag känner att jag inte har tid med den här bloggen mer. Tyvärr. Så jag säger hej då på ett tag. Det känsn trist, men mer kan jag inte gör. Ledsen.

Dagens låt: "The end" med Ryan Adams.

Så för sista gången på ett tag: Kärlek.

/Språkröret

Idioti

Den där personen jag ville ligga med blev glad. Hon tyckte det var smickrande. Sedan blev hon inte så glad längre. Jag råkade göra bort mig. Hångla med någon annan. Dumt så jävla dumt. Nu har vi väl kanske rett ut det mesta. Skulle jag tro. Eller inte. Vi reder sällan ut sker. Vi lever bara i outredda händelser. Vi kanske ska träffa snart. Då får vi se vad som.
Jag är tom. Har varit det den senaste tiden. Det är mycket som har hänt. Alldeles för mycket. Jag trivs inte speciellt bra just nu. Inte i den här situationen. Om man bara gjort annolrunda. Det är dumt att tänka så. Men jag är inte perfekt.

Ikväll ska man supa om man vill ha hedern i behåll. Det vill jag, men kan inte. Ska jobba. LIte skönt är det faktiskt.

"If the brakeman turns my way" med Bright Eyes är dagens suveräna låt.

Kram.

/Spprkkr

Ligga?

Jag är bakfull i dag. Inte oväntat. Tyvärr. Jag vill ligga med en speciell person i dag. Men hon är inte här. Hon är inte ens i samma stad. Gud! Jag saknar henne så jävla mycket.

Kärlek

/sprkrko

Käftsmäll

I helgen hände det som inte fick hända. Min lille M försvann. Han bestämde sig för att kliva upp på ett moln. Nu spelar han där istället för här. Fattar det fortfarande inte. Orkar inte. Det är obegränsad sorg. Och lite ilska. Värre blir det förmodligen. När jag fattar. Om jag fattar.
Vi satt för någon vecka sedan och drack vin. Jag spelade tamburin. Lyssnade på våra favoritlåtar. Lekte det vi brukade: rockstjärnor. Han var det. Vår rockstjärna. Inte jag. Jag lät bara ljuset fall på mig. Det var skönt. Vi dansade och hade kul. Trodde inte. Ville inte tro. Hoppades att det skulle bli bättre. Att allt skulle vända. Livet är inte som det verkar.

Saknar dig så mycket. Det finns inga ord och det är egentligen ingen idé att försöka. Men jag gjorde det i alla fall. Med varierande framgång kan jag tycka. Det finns bara en sak att säga: saknar och älskar dig lillebror. Och er alla andra. Ni vet mycket väl vilka ni är.

"My head´s to the wall and I´m lonely."

Kärlek

/Språkröret

Undkomma

Det regnar ute. Blir trött. Vad faan är det inte vår nu? Snart sommar. Då man ska sitta i en park och dricka vin. Hångla i gräset och ligga med tjejer som man inte riktigt kommer ihåg namnet på. Så har det varit tidigare. När jag varit singel. Det är jag ju nu också i och för sig, men nu orkar jag inte. Har blivit gammal. Dessutom är det inte sommar riktigt ännu.
Något som aldrig slagit fel med en sommar är att man blir kär. Det kan gå åt helvete eller det kan hålla, men man blir alltid kär. Det är omöjligt att undkomma kärleken på sommaren. Det är väl det som är vackert. Antar jag. Dock kan man undra hur länge man kan bli kär. Jag undrar om jag kan bli det igen. På riktigt alltså. Blir kanske en bitter singel som sitter och retar sig på kära par. Förfärligt. I så fall skulle det vara första gången jag undkommit kärleken. Det skulle vara en ny erfarenhet. Ny, men ack så tråkig.

Dagens låt: "Getting away with murder" med Sahara Hotnights.

Kärlek

/spprkkrork

Help me make it through the night

Så var det 1970. Kris Kristofferson sjöng så. "Help me make it through the night". Den har ju varit en bra låt att luta sig mot sena nätter av ren och skär ångest. Just nu vet jag exakt vad som hjälper mig genom natten. Sahara Hotnights. De har faan i mig gjort deras bästa skiva någonsin. Den ä så jävla bra att jag famlar efter superlativen. Det har i och för sig varit en förbannat bra skivtid de senaste veckorna. Kaiser Chiefs, Bright Eyes och Arctic Monkeys. The Arks nya är heller inte helt dum faktiskt. Nu kan vi lägga ner skivindustrin.
Just i dag är det Sahara för hela slanten. "Getting away with murder" och "If anyone matters it´s you" är tunga favoriter. Så bra. Nu blev jag glad igen efter några tuffa dagar. Men ni behöver inte oroa er. Jag kommer må dåligt igen. Och då vänder jag mig till Sahara.

Kärlek

/Sprkro

Drömmar

Vi kom aldrig i mål. På grund av vissa omständigheter. Boken är stängd. Man kan inte kämpa förgäves. Ibland blir man trött. Och det blev vi väl nu. Antar jag. Det är trist. Jag önskar att det var annorlunda. Önskar att skånskan inte sa som hon gjorde. Att hon ändrat sig. Men kanske är det bäst så. Vi har försökt hitta hem. Hitta något gemensamt. Men inte lyckats. Jag hade väntat. Förhoppningsvis. Nu blev det inte så. Vad jag ska göra? Vet inte. Lära mig något? Knappast troligt.
Så vad gick fel? Vi växte väl inte ihop helt enkelt. Vi växte i olika riktningar. Isär. Drömmarna uppfylldes aldrig. Och det är trist. Jävligt trist. Jag tänkte mycket på det där huset vi skulle ha. Den där lugna tillvaron. Kanske en liten familj. Jag hade väntat. Hur länge som helst. Men ibland räcker det inte med att göra det. Vi var ändå två om det här. Och en ville inte. Då är det över. Kärleken var stark. Inte tillräckligt.
Rätt beslut? Fråga skånskan. Det var hon som tog det. Det enda jag vet är att det då och då inte är värt det att vänta. Rent känslomässigt. Då är det lika bra att lägga sig ner och självdö. Det tar ändå rätt mycket på psyket. Suger energi. Det där med att vänta.
Nu ska jag hitta så många ångestladdade låtar jag kan. Sedan ska jag lägga mig i fosterställning och drömma mig bort. Bort till en tid då jag var lycklig. Då allt var annorlunda. Då hon ville ha mig. Då jag vaknade upp och såg hennes leende.

Det blev ingen kärlek den här gången.

/Sprpk

Mamma

Satt just i min ensamhet och lyssnade på musik och något slog mig. Det är rätt många låtar där mamma ogärna ska få veta något. Berätta inte för mamma om det här. Mamma ska inte veta vad jag gjort. Lite så. Jag fattar. Mamma ska inte veta hur det är. Vad man har gjort. Vilka man knullat. Framför allt inte hur många. Hur full man varit. Verkligen inte hur ofta. Om man har knarkat. Det är dumt. Men pappa då? Kanske ska skriva det där brevet nu. Så att min själ blir ren.

Kram

/sprkrk

Balkong

Stod på en balkong i går. Det var på ett hotell. Det var skönt. Solen lyste och bländade mig när jags tod där och rökte. Jag funderade över helgen som passerat. Jag blev full för kärlekens skull i fredags. Som jag lovade. Det var ett antiklimax. Inget förändrades. Allt var precis som förut. Sådär halvbra eller halvdåligt. Hur man nu vill se det. Skånskan har dragit sig ur och jag kan i ärlighetens namn inte känna något just nu. Jag är avdomnad. Kanske har jag gömt alla känslor. Låst in dom någonstans och kastat nyckeln. De kanske dyker upp snart och sticker kniven i mig. Hemska tanke. Den som ändå inte var ledsen. Är mest arg. Om jag ska vara ärlig. Ilska är en underlig känsla. Kärlek och hat ligger nära varandra.
Måndag. Solen lyser och jag får ett sms. Vad faan ska jag göra med det här? Vill inte svara. Måste dock. Vara hövlig. Skånskan har slutat skicka sms. Det är så jag vet. Så jag vet att kärleken är över. Det är underligt att man alltid vet när den är över. Jag kan känna när någon försvinner bort. Har alltid gjort det och kommer nog alltid att göra det. Hoppas jag. Det är bättre att förekomma än att förekommas. Eller inte. Kanske skulle ha gett mer tid. Men ibland har jag inte det. Ibland har jag väntat för länge på att allt ska bli bra. Faan. Faans satan att det skulle bli så här. Igen.

– Hur var det du sa? "Precis som Romeo"?
– Ja, eller hur.

Kärlek.

/Sprprp

Fulla

Eldkvarn sjunger om att vara fulla för kärlekens skull. Det är vackert. En av de vackraste låtarna de gjort. Jag får samma känsla av den som av "Kärlekens tunga". De är ju inte lika i sig, men det ger mig samma känsla.
"Hur lämnar man den man älskar, jag kommer aldrig att förstå". Ja, det kan man fråga sig. Jag har inget svar, men ikväll ska jag faktiskt bli full för kärlekens skull. Det ska bli skönt.
Har insett att det inte går att förändra mitt liv. Jag kan styra upp mig lite, men i helhet kommer jag nog alltid vara så här. Och det är skönt. Att känna igen sig. Att vakna upp en morgon och veta hur dagen ska se ut.
"Det fanns en tid för länge sen när mitt hjärta var av sten. Jag kunde lämna allt och alla." Är den över? Jag vet inte. Faktiskt så har jag ingen aning.
Som sagt ikväll blir jag full. För kärlekens skull. En bra ursäkt. Lika god som någon.

Ni fattar ju vilken som är dagens låt. Om inte kanske ni ska tänka över era liv.

Kärlek

/Språkröret

Osämja

Just nu ligger jag i fejd. Med mig själv och med skånskan. Saker är inte så bra som man kan tro. Det är en kall och hård attityd mellan oss. Trist skulle jag vilja säga. Något som kunde vara så fint och vackert har liksom satt sig på tvären. Löser sig säkert. Tror jag.
I vanliga fall brukar jag bara vilja åka och krama henne och det vill jag ju nu också. Egentligen. Men det är kanske bra att vi inte ses på ett tag. Någon vecka eller så. Jag vet inte. Jag vet ingenting om jag ska vara ärlig. Jag går bara på känsla. Ren rutin. Ren charm.
Jag skrattar mycket i dag. Jag har insett att livet inte går att leva på något annat sätt. Orkar inte bekymra mig över hur framtiden ska te sig. Se mig gärna som Jesus. Står liksom över allt det där med ångest. Materiell ångest i alla fall. Det är så jag kallar det. Ångest över middagen. Att man inte har platt-tv. Typ. Ångest över att inte passa in. Löjligt tycker jag. Den människa som känner så bör ta sig i kragen. Eller söka hjälp. Ångest ska byggas av riktiga känslor. Av brustna hjärtan eller ond bråd död. Inte av att aktiekursen har sjunkit. Vi gör alla misstag. Ibland kan det vara värt det. Ibland kan det vara vackert.
Innan jag går och röker: jag älskar dig S. Så otroligt mycket.

I övrigt har jag inga dagens låtar längre. Det är last season som Ebba skulle ha sagt. Nu är ju hon dum i hela huvudet så därför ändrar jag mig. Dagens låt är: "I just want to see that boy happy" med Morrissey.

Kärlek.

/Språkröret

Vardagen

Solen skiner och jag sitter inne. Har varit ute på och gått en sväng, men jag gillar inte solen. Inte den som ligger på en filt i gräset och solar liksom. Sitter gärna på en uteservering dock. Slog mig att saker och ting är rätt bra trots allt. Så länge man känner saker så kan inget gå fel. Jag har svårt för människor som inte känner. Som går runt i en bubbla. Att bubbla runt gör vi nog alla i livet då och då. Framför allt när vi är barn. När vi är vuxna har vi en skyldighet att inte bubbla runt. Att inte se lyxproblem som problem. Utan som en lyx. Nu är det dock jävligt få som inte bubblar runt när de blir vuxna. De glömmer så lätt. Därför har jag bestämt mig för att jag måste ändra mig. Kan jag inte förändra tillvaron så böjer jag mig för en idiotisk massa som vandrar runt på denna dumma jord. Vardagen är hemsk, men jag måste vänja mig. Har insett det nu. Därför har jag bestämt mig för att leva fullt ut i vardagen. Och se just alla lyxproblem som de största problemen som finns.
Jag ska skaffa volvo, villa, vovve och platt-tv. Jag ska sälja min själ så alla blir nöjda. Sedan ska jag slå min fru och stötta på min dotters kompisar. På helgerna ska jag bli full och bråka. Men bara på helgen. Det är dumt att dricka mitt i veckan. Jag ska smygsurfa porr och ljuga om min ungdom. Sedan när barnen blir stora ska jag skälla om betygen är för dåliga. Läs till jurist, ungjävel! Det är rätt taktik. Efter det ska jag klaga på att chartersemestern blev misslyckad: kallar ni det här buffé? Vi skulle ha sjöutsikt? Sedan ska jag lära mina barn att alla kan förändra sin tillvaro genom att förbättra sig. Att knarkare får skylla sig själv och så. Att svaga människor gör bäst i att hålla tyst och inte klaga på låga löner. Efter det köper jag en pool och skickar dottern till Lundsberg. Där får hon överklassknulla i fred. Pensionen är räddad. Eftersom jag varit duktig och sparat i fonder. Om dottern sedan knullar rätt och gifter sig rikt kan vi lösa lånet på villan och köpa lägenhet i spanien? Låter inte det som en bra idé, älskling?
Jag kommer hata mig själv innerst inne, men då klagar ni inte i alla fall. Så länge ni är nöjda så är min själ död och såld. Men det spelar ingen roll. Så länge jag står snäll och tyst och inte faller ur linjen. Det vore ju tragiskt.
Jag vill inte leva i vardagen. Acceptera det. Låt mig vara. Jag vill vara full när jag vill. Jag vill göra vad jag vill när jag vill. Jag vill inte bli gammal. Jag vill vara dekadent. Jag vill kunna tänka själv. Låt mig göra det. Låt mig vara så. Jag ljuger inte om det i alla fall. Jag är ett stort fel i era ögon. En brist. Hur kan han? Men jag förnekar inte mina brister. Mina fel. Jag är inte rädd. Och jag slår inte min fru och kräver inget av mina barn. Jag älskar människor. Som förtjänar det. Ni älskar en fasad.

Kram

/spsppsk

Värdighet

Jag har ingen värdighet längre. Jag har hamnat på botten. Har försökt tagit mig upp igen utan framgång. Det är stört omöjligt. Jag får nog leva med det här resten av livet. Det är inte lätt. Det var länge sedan jag skrev. Har inte haft tid. Har legat därnere. Ligger där fortfarande. Jag har inte tid. Ork eller lust. Det här börjar bli löjligt. Ohållbart. Uppenbarligen kan jag inte rädda mig själv. Har sprungit som ett djur för att komma hit. Men jag väntade mig inte att bli ett djur bara för det. Tyvärr blev det så. Har vaknat som ett monster. Jag måste fly. Bort från allt. Försöka styra upp mitt liv. Men det går inte. Hoppa? Nej, det skulle jag aldrig våga. Även om tanken slagit mig. Nu reser jag bort. Ska skriva av mig ett tag.
Drömde en dröm. Jag sköt en ung man. Hemskt. Men det tyckte jag inte i drömmen. Då var det förlösande. Vaknade och insåg att det var dumt. Men han var ju redan död. I en dröm.
Varje gång telefonen ringer stelnar jag till. Har inget att säga. Orkar inte. Varför hör ni av er? Det finns inget mer mellan oss. Jag springer fortfarande planlöst runt i mitt liv. Ångrar mycket. Ändrar inget. Jag är livrädd för min egen skugga. Och då kan ni förstå hur rädd jag är för mig själv. Absolut ingen värdighet. What so fuckin´ever. Ses snart. Igen. När jag skjutit en till ung man.

Dagens låt "Absolutely no decorum".

"Tell me a joke and make me smile
Play me the part, be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby."

/Sprpprk

Dvärg II

Det var en dvärg på festen i går. Han var kort. Lite för kort för att det ska vara okej. Han såg ut som Sif Ruud. Fast jävligt kort. Jag blev rädd. Men tänkte efter. Gud vad skönt att vara kort. Just nu skulle jag vilja vara det. Så jag kunde gömma mig. För allt. Mina sorger dör just nu. I Rödvin. Alkoholiserad? Ja. Vad hade ni väntat er.
Såg ett träd i dag. Det var vackert. Jag älskar träd. De är ståtliga och bär sig på ett sätt som ingen annan. Det är an everlasting love. Need you by my side. Träd är precis som skånskan. Något jag behöver. Inte kan leva utan. Welcome the love we once knew. Annars försvinner den. Som ett löv faller till marken. Jag saknar dig. Som ett träd saknar lövet. Herr Gud, nu måste jag hem.

Kram.

/Sppppppr

Lakej för ett liv

"De kommer aldrig mer tillbaka
De kommer aldrig mer igen
Alla dagar vi förslösat
De kommer aldrig men jag minns dem än

Vi skulle sålt vår själ till mörkret
Vi skulle gett vår högra hand
Att få sätta flickors hjärtan i brand

Men allt vi en gång trodde påDet blir aldrig me
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar?
För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen

Och trots att alla dessa laster
Som vi alla bar
Rankas högt bland våra synder
Så fanns det ändå nå'n stackars oskuld kvar

För hela livet låg framför oss
Och hela världen, den var vår
Ja, inga tvivel, ingen tvekan
Fanns då

Men allt vi en gång trodde på
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar?
För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen

Vi skulle sålt vår själ till mörkret
Vi skulle gett vår högra hand
Och att få sätta flickors hjärtan i brand

Men allt vi en gång trodde på
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar?
För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen"

Så sant som det var sagt. Lustans vet hur det är. Ett hotellrum i Göteborg eller kvinna i Paris. Inget blir som man tror. Framför allt blir inget som man vill. Allt har sin egen väg. Det man gjort får man stå för. Inget kan glömmas. Synder är synder. Kärlek är kärlek. Så enkelt är det. Allt vi en gång trodde på. Det blir aldrig mer som då. Så är det. Livet förändras. Så också vi. Men allt stannar kvar. I våra tankar. Vi kommer aldrig förlåta. Förtvina. Men aldrig förlåta.
Jag har vaknat upp med ett monster. Det var jag. Det är jag. Som jag aldrig trodde jag skulle vara.
Förlåt för att jag inte hört av mig. Återkommer. När allt är annorlunda. När jag ringer svara inte. När jag knackar på er dörr. Öppna inte. Ignorera. Vill vara ensam. Och trots att alla dessa laster som vi alla bar rankas högt bland våra synder. Nu dränker jag allt. I ren charm.

Kärlek.

/Språkröret

Oj

Det var länge sedan vi sågs. Det är en låt av Kent. Men det var länge sedan vi sågs. Så här lät det:
"Vad gör du nu för tiden. Är du kvar?"
"Ja, det är jag. Du då."
"Ja."
"Något kul som har hänt?"
"Ja, jag låg med en från tjeckien i går."
"Jaha. Vad hette han?"
"Jag vet inte. Jag frågade inte."
"Det verkar dumt att inte veta vad han heter."
"Nej, det blir mindre komplicerat då. Det känns lite mer okej att inte veta. Det spelar liksom ingen roll vilket namn man skriker."
"Du tänker så, smart."
"Ska vi dricka saft?"
"Ja, varför inte. Men jag dricker bara drottningsaft."
"Åh faan, jaha...okej, men du jag kom på att jag har lite att göra så vi kan väl höras. Jag ringer dig. Tja, tja!"
Saker är aldrig som man tror.

Dagens låt: Något med en harpa.

Kram

/Spr.

Tid

Saker tar tid. Jag har inte haft tiden tyvärr. Det var alldeles för länge sedan vi sågs här på bloggen. Vilket det inte ska vara. Lovar att försöka skärpa mig.
Sitter i ett hus i Norrland. Det är kallt ute. Men solen skiner. Jag ska åka skidor snart. Skojigt. Dock är det en sak jag konstans tänker på som inte är så skojig...äh! Jag kommer inte ihåg. Jag ger er ett samtal i stället:

- Du, är det där din lilla apa?
- Nej, han är pensionär.
- Jaha, vilken gullig pernionär du har.
- Nej, apan är pensionär. Inte den här. Det här är Poker.
- Jaså, Poker. Ja, men vad gör då lille vän?
- Han är bara kortväxt inte speciellt ung faktiskt.

Så gick det till.

Dagens låt är valfri.

Kärlek

/YSP