Back

Livet är ju så...det kan förändras över en natt. Det är liksom det som är det roliga med livet. Att man inte riktigt vet vilken väg det ska ta. Mörkret lade sig över mitt liv och jag var rätt trött. På allt. Trodde det skulle vara väldigt länge, men trots massor av problem och skånskor så märkte jag i dag att det finns något som gror. Något roligt. Något som får mig att le. Något som gör att jag ser ljust på tillvaron och framtiden. Varför? Ja, fråga inte mig. Har inte den ringaste.
Kom dock på i går, söndag, att man inte kan gå runt och tjura. Är folk dumma i huvudet så är det dumma i huvudet. Det rör inte mig. Är folk dumma med mig så är de dumma med mig. Det rör inte mig. Skyll er själva om ni kan sköta er. Och må gärna dåligt av det också. För de gör ni. Det vet jag. Ett dåligt samvete plågar även djävulen själv.
När man är ung och idealistisk vill man resa sig. Ta revansch. "Ni ska faan få se...", säger man och knyter näven. Höll på och falla dit igen. Förra veckan. Knöt näven och reste mig. I hopp om att någon skulle se och förstå. Vem försökte jag lura? Det är ingen idé att ta revansch för någon annans skull. De bryr sig ändå inte. Eller så fattar de inte. Det är bättre att resa sig för sin egen skull. Det är då det ger effekt. Har bestämt mig för det nu. Bara för min egen skull. Inte för någon annans.

Firar min förlorade revanschlust gentemot andra med The Shins och "When You Notice the Stripes"

Gränslös kärlek.

/ Sp