Yngre

Det var några kollegor som pratade om gamla tider. När de gick gymnasiet. Hur de skolkade för att hinna med bussen hem. Hur de vilade innan de gick ut på fredagskvällen. Jag tänkte på hur de såg ut när de som 17- eller 18-åringar sprang hem. Hem för att hinna prata med den där killen som de vara kära i. Hem för at hämta väskan till baskerträningen. Eller bara hem för att glömma kvar läxan i skåpet på skolan.
Då tänkte jag också tillbaka. För första gången på länge gjorde jag det. Det är alltmer sällan mellan gångerna som det händer nu för tiden. Varför vet jag inte riktigt. Kanske för att jag blir äldre. Kanske för att jag slutat att tänka. Jag har tidigare deklarerat att jag inte gillar nostalgi. Man blir så ledsen då. Eller jag blir ledsen. Och det kanske är därför jag inte reflekterar över mitt tidigare liv. Inte så långt tillbaka i alla fall. Dock lovar jag nu att börja göra det.
Det var en underbar tid. Det minns jag. Jag gillade att gå gymnasiet. Livet var så enkelt. I dag är det annorlunda. Långt i från lugnt och tyst. Långt i från okomplicerat. Det hatar jag. Att saker är kompicerade.
Lovar att vara nostalgisk ikväll. Tänka och minnas. Så avger jag en nostaligrapport i morgon. Det kan bli något det.

/Spr